ÖPPET BREV TILL LEDNINGEN PÅ FOLKUNGASKOLANS GRUNDSKOLA (Linköping 230417)

Beslutet om att splittra de enhetliga profilklasserna till olika blandade klasser saknar förankring i verksamheten och har också tagits utan samråd med undervisande personal och skyddsombud. Berörda parter ställs inför ett taget beslut utan att ha haft en möjlighet till insyn och dialog. Beslutet saknar föregående analyser och är inte grundat i beprövad erfarenhet.

Vi musiklärare som har ansvar för körundervisningen i Linköpings musikklasser är kritiska mot denna förändring av flera orsaker:

1. Vi har inte inkluderats i beslutet eller varit delaktiga i den process som lett fram till att det fattats. Det har heller inte gjorts någon riskanalys eller konsekvensanalys i helhet där skyddsombud varit delaktiga. Så här stora förändringar i en verksamhet ska förankras stadigare än så. Det bör i det här sammanhanget påpekas att MBL-förhandlingar och riskanalyser ska genomföras innan ett beslut fattas.

2. När orsaken till omorganisationen diskuteras framställs musikklasselever som en homogen grupp där alla är högpresterande och klarar skolan utan större problem. Detta står vi inte alls bakom. Att det är ett högre betygssnitt i musikklasser på högstadiet än i andra klasser anser vi vara ett dåligt mått på hur de här klasserna är sammansatta. Under årens lopp har vi i musikklasser träffat många elever som klarat sig bra och haft fina studieresultat, men vi har också träffat många som på olika sätt kämpat för att klara skolan. Att ha musikaliska förutsättningar är inte detsamma som att ha “lätt för sig”. Det är heller inte ovanligt med barn som har neuropsykiatriska funktionshinder i våra klasser. För många av dem, och även för många elever som av olika orsaker har svårt att känna tillhörighet i andra klasser, har det varit helt avgörande att få gå i musikklass. Det finns många som vittnar om att gemenskapen de känt starkt bidragit till en bättre psykisk hälsa.
   
   Att åtgärda problemen som finns på Folkungaskolan genom att nedmontera fungerande klasser istället för riktade åtgärder där bekymren finns är en etiskt tveksam metod.

3. Omorganisationen kommer att försvåra möjligheterna, till och med troligen omöjliggöra att genomföra många konserter och föreställningar. Det är redan nu en komplicerad process då den garanterade undervisningstiden inte får påverkas. När eleverna går i 7 olika parallellklasser blir det inte lättare.
   
   För att utveckla en färdighet visar all forskning att flera korta tillfällen per vecka är bättre än få som är lite längre. Därför är det viktigt att även ta hänsyn till hur profiltiden schemaläggs.
   
   Tankar om att koncentrera all tid till två tillfällen per vecka finns och det blir väldigt sårbart. Om ett tillfälle av två blir inställt, t.ex. av någon schemabrytande aktivitet, ledighet eller studiedag, blir det väldigt lite tid kvar. Allt detta, tillsammans med brist på gemenskap i gruppen, tror vi kommer att påverka konsertverksamheten starkt negativt.

4. Vi har under alla år varit en resurs ute i samhället t.ex. då våra klasser gjort luciatåg på sjukhus, vårdcentraler, föreningar och företag. Vi har också ett årligt engagemang som innebär att sjunga för Linköpings nyblivna svenska medborgare under en ceremoni på nationaldagen. Det händer också att vi samarbetar med andra viktiga organisationer, t.ex. har vi sedan väldigt många år tillbaka ett samarbete med Barndiabetesfonden. Den här typen av engagemang kommer bli svåra, om inte omöjliga, att genomföra när vi inte arbetar klassvis.

5. Ett av skolledningens argument till förändringen är att det är jobbigt för många barn att gå i samma klass under lång tid (6 år). Det anser vi helt saknar förankring i verkligheten. Man skulle lika gärna kunna argumentera för att ytterligare ett klassbyte skulle innebära en stressfaktor, vilket vi utifrån vår erfarenhet skulle bedöma som en rimligare slutsats. Att vår bedömning är riktig bekräftas också av väldigt många elever.

6. En stor del av det arbete som sker för att skapa fungerande körer handlar om gruppdynamik. Körsång är ett samarbete och att våga sjunga tillsammans förutsätter tillit och en socialt fungerande grupp. Här finns det i musikklasserna ett helhetstänk där man redan i år 4 har siktet mot år 9 och år för år jobbar med att bygga upp fungerande grupper. Det är vår övertygelse att den här förändringen kommer att få stora negativa konsekvenser för Linköpings musikklasser. Minskat söktryck och därmed minskat elevunderlag är två direkta konsekvenser som vi kan se. I förlängningen kommer detta även att påverka hela Folkungaskolans goda rykte negativt.

7. Linköpings musikklasser är en angelägenhet för hela Linköpings kommun och just nu jobbar vi hårt på att hitta sätt att profilera oss på en bredare marknad, samtidigt som vi också vill vara en god marknadsförande kraft för hela Folkungaskolan. Här behöver vi en skolledning som vill verksamhetens bästa, som visar intresse och stöttar oss. Den här omorganisationen, och hur beslutet tagits, visar att så inte är fallet.

8. Som avslutning, antagningsproven som görs till Linköpings musikklasser är strikt färdighetsanpassade. Här tas inte hänsyn till vare sig klass, kön eller etnicitet. Det ser vi som en möjlighet. Vi har redan diskuterat hur vi kan nå fler elever med olika social bakgrund, och det är idéer som vi gärna utvecklar.
   
   Vi vill inte på något sätt bli förknippade med en människosyn där man gör skillnad på barn vars föräldrar är akademiker eller inte. Vi möter de här eleverna för att de har ett stort intresse för musik och vill utveckla både gemenskap och musikalisk förmåga tillsammans med likasinnade.

Linköping 230417

Per-Olov Löfholm

Gustaf Montelius

Maria Samuelsson

Författarna har godkänt publiceringen av brevet, som idag skickades till skolledning och personal på Folkungaskolan.